Vems ansvar är stoppet – jag eller föreningen?

Tumregeln: ditt fram till stammen, föreningens därefter

Avloppet i en lägenhet består av två delar. Den första är allt som hör till din bostad: vattenlåset under diskhon och handfatet, golvbrunnens sil och insats, och grenledningen som går från dina avlopp in i väggen eller golvet fram till den gemensamma stammen. Den andra är det som betjänar flera lägenheter: den stående stammen genom huset, samlingsledningen i källaren och servisledningen ut till gatan.

Tumregeln följer den gränsen. Sitter proppen i din del är det du som bostadsrättshavare som ansvarar för att få bort den – och som betalar. Sitter den i stammen eller längre ner är det föreningens sak. Samma logik gäller när något går sönder: ett sprucket vattenlås är ditt, en rostig stam är föreningens.

Vad lagen och stadgarna säger

Grunden finns i bostadsrättslagen, 7 kap. 12 §. Den säger att bostadsrättshavaren på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick – lägenhetens inre, dit vattenlås, golvbrunnens sil och de avloppsledningar som bara betjänar din lägenhet hör. Samma paragraf gör ett uttryckligt undantag: bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av avloppsledningar som föreningen har försett lägenheten med och som tjänar fler än en lägenhet. Stammen genom huset är alltså föreningens, även där den går genom ditt badrum. Lagen säger med andra ord samma sak som tumregeln ovan: det som bara betjänar dig är ditt, det som delas är föreningens.

Stadgarna får avvika från lagens fördelning, och det är stadgarna som avgör exakt var gränsen går i just er förening. Tiger stadgarna om en detalj gäller lagen. Golvbrunnen är det klassiska gränsfallet: i vissa stadgar ligger hela brunnen på föreningen, i andra ansvarar du för silen och klämringen men inte för själva brunnen. Hur grenledningen inne i bjälklaget räknas kan också variera. Är du osäker finns svaret i stadgarnas paragraf om bostadsrättshavarens underhållsansvar – ofta en lista på en halv sida – eller hos förvaltaren.

Kommer ni ändå inte överens – om golvbrunnen, om var proppen satt eller om vem som ska betala – finns Bostadsrättsnämnden. Den är ingen domstol utan en instans som mot en avgift lämnar ett skriftligt yttrande i tvister mellan förening och bostadsrättshavare, och yttrandet brukar räcka för att parterna ska kunna lägga frågan bakom sig. Vill någon ha ett bindande avgörande är det tingsrätten som gäller. För en spolfaktura är det sällan värt vägen dit; ett protokoll som visar var proppen satt löser det mesta.

Så vet du var proppen sitter innan du ringer

Du behöver inte öppna några rör för att få en god uppfattning. Titta på vilka avlopp som påverkas:

• Ett enda avlopp står stilla – diskhon rinner inte, men duschen och handfatet fungerar. Då sitter proppen i vattenlåset eller grenledningen, alltså i din del.
• Flera avlopp i lägenheten är tröga eller det kluckar i duschen när du tömmer handfatet. Proppen sitter där dina ledningar möts, strax före stammen – ofta fortfarande din del, men nära gränsen.
• Grannen har samma problem, eller det kommer upp vatten i ditt avlopp när någon ovanför diskar. Då sitter proppen i stammen, och det är föreningens ansvar.
• Det tränger upp vatten i källarens golvbrunn eller i lägenheterna längst ner. Då är det samlingsledningen eller servisen – föreningens, och brådskande.

Berätta vad du sett när du ringer oss, så kan vi oftast säga redan i telefon vilken del det troligen gäller och vem som bör beställa.

Vem ringer – och vem får fakturan?

Gäller det din egen del kan du ringa oss direkt, precis som en villaägare. Vi spolar grenledningen från ditt avlopp fram till stammen, du får ett fast pris i telefon innan vi åker, och eftersom arbetet görs i en bostad du äger och bor i får du rot-avdrag på arbetskostnaden. Rot-avdraget gäller bara din egen del – arbete på föreningens ledningar ger inget avdrag, oavsett vem som beställer.

Visar det sig på plats att proppen satt i stammen talar vi om det, och vi skriver i rapporten var den satt. Då är det föreningen som ska stå för kostnaden, och de flesta styrelser löser det smidigt när de får underlaget. Vi fakturerar alltid den som beställt arbetet, så beställer du själv är det du som får fakturan och sedan vänder dig till föreningen – vill du undvika den omvägen är det klokt att kontakta styrelsen eller förvaltaren redan när flera avlopp är drabbade.

Bor du i hyresrätt är gången enklare: allt utom det du själv orsakat är hyresvärdens ansvar, och det är hyresvärden du ringer. Vi arbetar åt många fastighetsägare och förvaltare, så det är inte ovanligt att vi ändå är de som dyker upp.

För styrelsen: så slipper föreningen frågan

Varje ansvarsdiskussion efter ett stopp kostar styrelsen tid och de boende tålamod. De föreningar som sällan hamnar där har gjort tre saker. De har skrivit in ansvarsgränsen i ordningsreglerna eller i välkomstinformationen, så att de boende vet var den går innan något händer. De har ett avtal med en spolfirma som de boende får ringa direkt enligt bestämda rutiner, med återrapportering till styrelsen. Och de spolar stammarna planerat, så att stoppen i föreningens del blir sällsynta.

Hur ett sådant upplägg ser ut beskriver vi i guiden så planerar ni stamspolning och avtal och på sidan om stamspolning för BRF och samfälligheter. För föreningar i de tätaste kommunerna har vi egna sidor om stamspolning i Stockholm och stamspolning i Solna, med exempel på hur stammarna mår i olika hus och vad en genomgång ger.