Hur går en avloppsspolning till? En komplett guide från första tecken på stopp till rent avlopp!

De flesta tänker sig avloppsspolning med spolbil som något ganska enkelt. En tekniker kommer ut, kör ner en slang i avloppet och spolar tills vattnet rinner undan igen. Klart.

I verkligheten är det mer hantverk än så. En spolning som håller bygger på att man först listar ut var problemet sitter, väljer rätt tryck och rätt munstycke, läser av rörens skick under tiden och avslutar med att faktiskt kontrollera resultatet — inte bara nöjer sig med att vattnet börjar rinna.

Ett avloppssystem är ju inget enda rakt rör. Det är ett nät av ledningar, vattenlås, böjar, stammar, grenrör, golvbrunnar och rensluckor, ibland i material som gjutjärn, betong eller lergods som legat i marken i femtio år. När det blir stopp kan orsaken sitta precis vid avloppet, en bit ut i ledningen eller i en gemensam stam som flera lägenheter delar. Det kan vara fett, hår, slam, rostflagor, byggrester, ett borttappat föremål eller rötter som trängt in — eller flera av sakerna samtidigt. Därför går en proffsig spolning inte ut på att bara köra “mer vatten med mer kraft”, utan på att jobba sig fram till ett resultat som håller över tid.

Den här guiden går igenom hela kedjan: när spolning behövs, hur teknikern förbereder, vilken utrustning som används, vad som faktiskt händer nere i röret, när det är värt att filma, vilka risker som finns och hur du själv håller nere risken för nästa stopp.

Vad är avloppsspolning?

Avloppsspolning betyder att man rengör rörets insida med vatten under högt tryck. Vattnet går genom en högtrycksslang och ut genom ett munstycke med hål riktade så att strålarna både skrubbar rörväggen och drar slangen framåt i ledningen.

Tanken är att få bort sånt som inte hör hemma i röret, eller sånt som byggts på väggarna med åren: fett, slam, hår, tvål, kalk, matrester, papper, sand, grus och mindre lösa föremål. När beläggningarna släpper får röret tillbaka sin fulla diameter och vattnet rinner som det ska igen.

Metoden funkar både akut och förebyggande. Vid ett akut stopp gäller det att få igång funktionen snabbt. Vid förebyggande spolning rengör man ledningarna i god tid, innan det hinner bli stopp, översvämning eller lukt. I flerfamiljshus, restauranger och äldre fastigheter är planerad spolning ofta en självklar del av underhållet.

Tecken på att avloppet behöver spolas

Det första som brukar märkas är att vattnet rinner undan långsammare än vanligt. Det börjar smått — duschvattnet står kvar lite längre, diskhon tar tid på sig att tömmas. Många väntar tills avloppet är så gott som helt igen innan de gör något, men det är nästan alltid bättre att agera tidigt.

Andra varningssignaler:

• Det bubblar eller kluckar när vattnet går ner.
• Det luktar illa från golvbrunn eller diskho.
• Toaletten fylls ovanligt högt när du spolar.
• Vatten kommer upp på ett annat ställe när du använder ett avlopp.

Den sista är värd att haka upp sig på. Spolar du i toaletten och det samtidigt bubblar i duschens golvbrunn, då sitter problemet längre ner i systemet — inte i ett enskilt vattenlås.

Återkommande stopp är ett tecken i sig. Om du rensar vattenlåset eller kör sugproppen och det hjälper ett tag, men problemet kommer tillbaka, då finns det oftast avlagringar längre in. Att bara peta upp en smal kanal genom proppen räcker inte. Röret behöver rengöras ordentligt.

Spolning behövs ibland också efter en renovering. Byggdamm, fogmassa, spackel och kakelrester ska aldrig hamna i avloppet, men i praktiken gör de det ändå. Resterna fastnar i böjar, skapar ojämna ytor och blir en grogrund där fett och slam sen bygger på. Det är inte ovanligt med stopp i ett nyrenoverat badrum trots att allt ser skinande nytt ut.

Vanliga orsaker till stopp

Stopp uppstår sällan över en natt. De byggs upp, lager för lager.

I köket är fett den stora boven. Varmt fett från stekpannan är flytande när det går ner, men en bit in i det kalla röret stelnar det och fastnar på väggen. Där fångar det upp matrester, diskmedel och småpartiklar, och sakta krymper rörets innerdiameter tills vattnet inte kommer förbi.

I badrummet är det hår, hudrester, tvål och schampo som ställer till det. Hår binder ihop allt annat och bildar sega proppar, särskilt i golvbrunnar och rör med många böjar. Tvålrester lägger sig som en hinna som gör att ännu mer fastnar.

Toaletten krånglar nästan alltid av samma skäl: att det spolats ner annat än kiss, bajs och toalettpapper. Våtservetter är de värsta. De är sega och starka och bryts inte ner i tid — även de som säljs som “spolbara”. Tillsammans med fett bygger de stenhårda proppar som kan sätta igen både rör och pumpar.

I äldre fastigheter spelar rörens skick stor roll. Gjutjärn rostar och får skrovlig insida. Betong kan vittra eller röra på sig vid sättningar. Lerrör har skarvar där material fastnar. Ett gammalt rör behöver inte vara dåligt, men risken för beläggningar och återkommande stopp är större när insidan är ojämn eller delvis skadad.

Första steget: felsökning och bedömning

En seriös spolning börjar inte med slangen. Den börjar med några frågor. Var märks problemet? Hur länge har det pågått? Är det ett avlopp eller flera? Har det hänt förr? Hur gamla är rören? Svaren säger ofta mer än man tror om var stoppet sitter.

Rinner bara handfatet trögt sitter det troligen i vattenlåset eller ledningen närmast. Påverkas toalett, dusch och handfat samtidigt sitter det längre in, i en gemensam gren eller stam. Drabbas flera lägenheter eller flera delar av huset ligger det längre ner än så, kanske i huvudledningen.

Den här bedömningen är inte en formalitet — fel metod kan ge sämre resultat eller skada röret. Ett hårt stopp i ett gammalt, sprött rör kräver försiktighet. Fett i en köksledning kräver en annan teknik än sand i en dagvattenledning. Rötter kräver ibland helt andra verktyg än vanlig spolning.

Teknikern behöver också bestämma var slangen ska in: renslucka, golvbrunn, toalettanslutning, köksavlopp eller spolbrunn ute på tomten. Rätt ingång sparar tid och minskar risken att smutsigt vatten trycks åt fel håll.

Utrustningen som används

Hjärtat i arbetet är spolbilen, eller en mindre spolmaskin för trånga lägen. En spolbil har vattentank, pump, slangar, ett sortiment munstycken och ofta utrustning för att suga upp slam och spolvatten. Den lilla maskinen kommer åt där en stor bil inte når — inne i en lägenhet, in på en innergård.

Högtrycksslangen är böjlig men tål mycket. Den ska klara högt tryck och samtidigt ta sig genom böjar och trånga rördragningar. Hur lång den behöver vara beror på jobbet: i villa och lägenhet räcker ofta en kortare slang, medan långa markledningar kräver betydligt mer.

Munstycket är det som avgör resultatet. Det finns olika för olika ändamål — allmän rengöring, fett, sand, slam, hårda beläggningar, grova dimensioner. Ett vanligt spolmunstycke har bakåtriktade strålar som drar slangen framåt och sköljer röret bakåt. Andra har framåtriktade strålar för att borra igenom en propp, roterande huvuden som arbetar på beläggningar, eller en form som skrapar väggen hårdare.

Vid klurigare jobb tas kameran fram. En rörkamera körs in i ledningen och visar insidan på en skärm: sprickor, sättningar, rötter, fettvallar, främmande föremål, dåliga skarvar. Den är guld värd när problemen återkommer eller när man vill dokumentera skicket efter spolningen.

Så förbereds arbetsplatsen

Innan spolningen drar igång ska platsen säkras. Avloppsarbete betyder alltid en viss risk för smutsvatten, lukt och bakterier, så teknikern jobbar i handskar och skyddskläder, ibland med ögonskydd. Golv och känsliga ytor täcks vid behov, särskilt inomhus.

Inne i en lägenhet eller villa kan teknikern behöva plocka bort ett vattenlås, lyfta en toalett, öppna en renslucka eller komma åt en golvbrunn för att få slangen rätt väg in. Det gäller också att hålla ett öga på att vattnet inte trycks upp i andra avlopp under tiden — en blick då och då på golvbrunnar och toaletter.

I större fastigheter behöver arbetet samordnas med boende eller verksamhet. Ska en stam spolas bör de som är anslutna hålla sig från avloppet under tiden. I restaurang och storkök läggs spolningen helst utanför de mest hektiska timmarna.

En del av förberedelsen är att välja rätt håll att jobba från. Börjar man spola från fel ände kan proppen pressas längre in, eller så backar smutsvattnet upp. En van tekniker lägger upp det så att materialet förs mot en punkt där det kan sköljas bort eller sugas upp kontrollerat.

Själva spolningen, steg för steg

När allt är på plats förs slangen in och vattnet sätts på. De bakåtriktade strålarna drar munstycket framåt samtidigt som röret spolas rent bakom det. Och här är en detalj som många missar: mycket av rengöringen sker när slangen dras tillbaka. Då skär strålarna mot väggen och drar med sig materialet ut.

Finns det en propp jobbar teknikern fram och tillbaka, ofta stegvis. Kör man för hårt direkt byggs trycket upp bakom stoppet och vattnet kan slå tillbaka. Så det handlar lika mycket om kontroll som om kraft.

När munstycket når proppen börjar den luckras upp. Fett släpper i sjok eller löses upp till en mjukare massa, slam och sand spolas bakåt, hår och papper rivs loss. Ibland märks det direkt — vattnet rinner plötsligt undan. Men att flödet är tillbaka betyder inte att röret är rent. En ordentlig spolning fortsätter en stund till för att få bort resterna som annars blir kärnan i nästa stopp.

Ofta byts munstycke under arbetets gång. Det som var bra för att ta sig igenom proppen är inte alltid bäst för slutrengöringen. I en fettig köksledning kan ett roterande huvud göra susen, i en grov ledning med sand behövs något som flyttar tyngre material.

Hela tiden läser teknikern av vattnet. Stiger nivån, bubblar det på oväntade ställen eller vägrar slangen ta sig fram, då säger det något — hårt stopp, skadat rör, en felkoppling, en sättning eller en tvär böj.

Vad händer egentligen inne i röret?

Strålarna gör flera saker på en gång. De slår loss beläggningar, sköljer väggen, flyttar löst material och öppnar flödesvägen. Skillnaden mot en enkel rensning är att spolningen rengör en mycket större del av rörets insida.

En rensfjäder kan borra ett hål rakt genom proppen men lämna kvar det mesta längs sidorna. Då rinner avloppet ett tag, men stoppet kommer snabbt tillbaka. Högtryck är grundligare eftersom vattnet jobbar runt hela rörets omkrets — förutsatt att munstycket är rätt valt och röret går att komma åt.

I rör med fett funkar det genom att fettlagren slås loss från väggen. Fett “försvinner” så klart inte magiskt; det lossnar och följer med vattnet vidare. Därför måste jobbet läggas upp så att materialet inte bara flyttas till en ny plats där det bygger nästa propp. I större system spolar man i sektioner och kombinerar ibland med sugning.

I rör med slam och sand handlar det mer om att få tyngre material i rörelse. Sand lägger sig i botten, särskilt där lutningen är dålig eller flödet svagt. Då måste spolningen skapa nog med kraft för att materialet ska följa med ut. Har röret en svacka — en lågpunkt där vatten och skräp samlas — kommer problemet ofta igen ändå. Då behövs kamera för att bekräfta orsaken.

När det är värt att filma röret

Kamerainspektion behövs inte alltid, men i vissa lägen är den ovärderlig. Före spolning kan kameran hjälpa till att hitta proppen och se vad den består av. Efter spolning visar den om röret faktiskt blev rent och om det finns skador som förklarar varför det stoppade.

Mest relevant är kameran vid återkommande stopp. Sätter samma avlopp igen gång på gång är det ologiskt att bara spola varje gång utan att ta reda på varför. Orsaken kan vara bakfall, en sättning, en spricka, en dålig skarv, rötter eller ett föremål som ligger kvar. Spolningen löser symtomet — kameran hittar grundproblemet.

Vid husköp, stambyte eller större renovering är en filmning ett bra beslutsunderlag. Den visar rörens verkliga skick, inte bara hur de råkar fungera just den dagen. Ett avlopp kan rinna undan fint trots slitna rör, och ett stopp kan bero på en enda lokal beläggning medan resten är i gott skick.

Efter inspektionen får kunden oftast film, bilder eller ett protokoll. Det gör det lättare att bestämma sig för nästa steg, om det nu blir fortsatt underhåll, relining, en punktlagning eller på sikt ett stambyte.

Rötter i ledningen — ett problem för sig

I villor med markförlagda ledningar, särskilt äldre lerrör, är inträngande rötter en klassiker. Rötter söker sig till fukt och hittar in genom minsta skarv eller spricka. Väl inne växer de till ett finmaskigt nät som fångar allt som passerar, och förr eller senare sätter det stopp.

Vanlig spolning kan rensa bort det lösa och öppna flödet en tid, men rötterna sitter kvar och växer tillbaka. Då behövs rotskärning — ett roterande verktyg som fräser bort rötterna inifrån röret och återställer full diameter. Efteråt är det klokt att filma för att se hur skarven eller sprickan som rötterna kom in genom faktiskt mår, så man vet om det räcker med återkommande rotskärning eller om ledningen behöver lagas.

Det viktiga är att inte köra spolning som en evig nödlösning mot rötter. Spolningen håller symtomet borta ett tag, men själva ingången för rötterna finns kvar tills den åtgärdas.

Efterkontroll och dokumentation

När spolningen är klar kontrolleras flödet. Teknikern spolar vatten från olika punkter och ser att det rinner undan som det ska. Vid behov filmas röret för att bekräfta att det är rent och helt.

Det är efterkontrollen som skiljer en ordentlig spolning från en snabb akutfix. Sitter det beläggningar, svackor eller skador kvar ska kunden få veta det — annars går man därifrån och tror att allt är löst, medan risken för bakslag finns kvar.

Dokumentationen kan vara enkel eller utförlig. För en privatkund räcker ofta muntlig återkoppling och en faktura med vad som gjorts. För fastighetsägare, föreningar och verksamheter är det bättre med tydligare papper: vilka ledningar som spolats, vilka problem som hittats, om kamera användes och vad som rekommenderas framåt. Bra dokumentation gör nästa beslut enklare — får samma ledning problem igen kan man jämföra med förra gången.

Avloppsspolning i villa

I en villa ansvarar fastighetsägaren oftast för ledningarna fram till förbindelsepunkten mot det kommunala nätet, även om gränsen kan variera mellan kommuner. I praktiken betyder det att stopp i servisledningen eller rören på tomten brukar landa på villaägaren.

Teknikern börjar ofta med att avgöra om det gäller ett enskilt avlopp eller hela huset. Påverkas allt sitter stoppet troligen i huvudledningen ut från huset, och då spolar man via renslucka i källaren, en spolbrunn på tomten eller en annan ingång.

Villor med äldre markledningar drar ofta på sig rötter, som beskrivits ovan. Och i hus med källare är det extra viktigt att agera snabbt vid tecken på stopp i huvudledningen — trycks avloppsvattnet tillbaka kan det komma upp genom golvbrunnarna och ställa till med rejäla skador. Kluckande ljud, lukt och trög avrinning i flera avlopp på en gång ska tas på allvar.

Avloppsspolning i flerfamiljshus

I flerfamiljshus är systemet mer hopkopplat. Flera lägenheter delar stammar och bottenledningar, så ett problem i en stam kan slå mot många boende, och ett stopp långt ner kan göra att vatten från övervåningarna trycks upp i de nedre lägenheterna. Därför kräver spolning här planering och kommunikation.

Vid stamspolning jobbar man systematiskt, våning för våning eller från utvalda ingångar, och håller koll på att vatten inte trycks upp längre ner. Boende får i förväg veta att de inte ska använda vatten under vissa tider.

Köksstammarna är oftast mest utsatta — fett, matrester och diskvatten belastar dem varje dag. Badrumsstammarna får mer hår och hygienskräp. Bottenledningarna samlar slam och sand från flera stammar. En underhållsplan skiljer därför gärna på de olika delarna.

För bostadsrättsföreningar och fastighetsägare är dokumentationen viktig. Efter spolning och eventuell filmning bör man veta vilka ledningar som rengjorts, var det fanns problem och vilka rör som bör följas upp. Det gör framtida underhåll mer träffsäkert och lättare att budgetera.

Avloppsspolning i restaurang och verksamhet

Restauranger, caféer, bagerier och storkök belastar avloppet betydligt hårdare än ett vanligt hushåll. Fett, stärkelse, matrester och stora vattenmängder bygger avlagringar snabbt. Därför har sådana verksamheter oftast både fettavskiljare och återkommande spolning.

En fettavskiljare minskar mängden fett som går vidare ut i nätet, men bara om den töms och sköts som den ska. Är den överbelastad, fel dimensionerad eller eftersatt slinker fettet förbi ändå, och då sätter ledningarna igen.

Spolning i restaurangmiljö måste ta hänsyn till hygien, öppettider och produktion, så den läggs ofta tidig morgon, sen kväll eller under stängt. Efteråt är det extra viktigt att kontrollera flödet i golvbrunnar, vasklinjer och ledningarna från diskmaskinerna.

Akut spolning eller planerat underhåll?

Akut spolning görs när det redan är försent — vattnet rinner inte undan, toaletten går inte att använda, det är risk för översvämning. Då gäller det att återställa funktionen snabbt och säkert. Akuta jobb är mer oförutsägbara, eftersom man sällan vet vad som orsakat stoppet förrän man är inne i det.

Underhållsspolning är planerad och görs innan stopp uppstår, gärna i fastigheter med hög belastning eller äldre rör. Fördelen är att man jobbar lugnare, mer systematiskt och med mindre risk för skador. Stammar, köksledningar och bottenledningar spolas enligt en plan i stället för i panik.

I restauranger och storkök är det förebyggande extra viktigt, eftersom så mycket fett och organiskt material passerar varje dag. I flerfamiljshus är köksstammarna känsligast, just för att så många hushåll delar samma ledning — en enda boendes vanor kan påverka hela stammen.

Förebyggande spolning kan kännas som en onödig utgift, ända tills man jämför med vad ett riktigt stopp kostar: vattenskador, jourutryckning, sanering, driftstopp och missnöjda boende eller gäster. Planerat underhåll är nästan alltid billigare än akut problemlösning.

Hur lång tid tar en spolning?

Det beror på omfattningen. Ett enklare stopp i en villa eller lägenhet kan vara löst relativt snabbt. Ett större stopp i en huvudledning, en stamspolning i ett flerfamiljshus eller en spolning med kamera tar längre tid. Var stoppet sitter, hur lätt röret är att komma åt, vad proppen består av och rörens skick — allt spelar in.

Att mäta jobbet i hur fort vattnet börjar rinna är missvisande. Ett stopp kan öppnas på några minuter, men en grundlig rengöring kräver mer. Avbryter man för tidigt sitter resterna kvar. En van tekniker jobbar därför efter resultat, inte efter klockan. Målet är inte ett kortvarigt flöde utan att få tillbaka rörets funktion så långt skicket tillåter.

Vad kostar avloppsspolning?

Priset varierar med tidpunkt, omfattning, plats, åtkomst och om kamera behövs. Akut jour är normalt dyrare än ett planerat jobb. Ett enkelt köksavlopp kostar mindre än en omfattande spolning av bottenledningar i en stor fastighet.

Billigast är inte alltid bäst. Öppnar man bara proppen tillfälligt utan att rengöra ordentligt blir det dyrare i längden. Det viktiga är att veta vad som ingår: felsökning, spolning, eventuell demontering och återmontering, kontroll, dokumentation och rådgivning.

För fastighetsägare räknas förebyggande spolning oftast som underhåll (se prisexempel för avloppsspolning). Vinsten ligger i att slippa översvämning, vattenskador, akuta jourkostnader, driftstopp och missnöjda boende.

Kan man spola avloppet själv?

Det går att göra en del själv, men med tydliga gränser. Att rensa vattenlåset, peta i golvbrunnen, köra vaskrensare eller spola med varmt vatten kan räcka vid små lokala problem. Sitter stoppet längre in räcker det sällan.

Hyrda rensmaskiner och enkla högtryckstillbehör kan funka ibland, men de kan också ställa till det. Fel utrustning fastnar, skadar röret eller trycker smutsvatten bakåt. Utan koll på hur rören är dragna är det svårt att veta om man jobbar åt rätt håll eller bara flyttar proppen.

Kemiska propplösare ska användas med stor försiktighet, och är ofta ett dåligt val. De är frätande, kan skada material, ge farliga stänk och göra det rejält obehagligt för den tekniker som sen ska öppna systemet. Är avloppet redan helstoppat blir kemikalien dessutom stående i röret utan att lösa något.

En rimlig tumregel: sitter det i vattenlåset kan du oftast fixa det själv. Påverkas flera avlopp, kommer stoppet tillbaka eller riskerar vattnet att svämma över — ta in proffs.

När spolning inte räcker

Spolning är effektivt, men löser inte allt. Är röret trasigt, hopplattat, felmonterat eller har rejält bakfall ger spolning bara tillfällig effekt. Då måste grundorsaken åtgärdas.

Vid rotinträngning öppnar spolningen flödet, men rötterna kommer igen om ingången finns kvar. Vid rörbrott tränger material in utifrån. Vid en sättning samlas vatten och slam i svackan. Vid kraftig korrosion är insidan så skrovlig att nya stopp bildas snabbt.

I de lägena är nästa steg punktreparation, relining eller stambyte. Vilket som passar beror på rörens material, skadans omfattning, husets konstruktion och ekonomin. Poängen är att inte använda spolning som en evig nödlösning när problemet egentligen kräver en reparation.

Så håller du avloppet öppet — förebyggande som faktiskt funkar

De flesta stopp beror inte på tekniska fel, utan på vad som hamnar i avloppet. Ändrar du vanorna som orsakade problemet slipper du ofta nästa spolning helt.

I köket ska fett aldrig i vasken. Torka ur stekpannan med hushållspapper, skrapa tallrikarna och använd ett vaskfilter. Större mängder olja häller du i en behållare och lämnar enligt kommunens anvisningar. Och nej — att spola ner fettet med varmt vatten och diskmedel löser inget. Det flyttar bara fettet en bit innan det stelnar längre bort, på ett ställe som ofta är dyrare att komma åt.

I badrummet samlar du upp håret innan det går ner, och rensar golvbrunnen med jämna mellanrum. Ställ en papperskorg bredvid toaletten, så frestas ingen att spola ner våtservetter, tops eller hygienprodukter.

I toaletten gäller bara kiss, bajs och toalettpapper. Toalettpapper är gjort för att lösas upp i vatten. Det mesta annat är det inte, hur mjukt och “spolbart” det än ser ut. Hushållspapper är tvärtom konstruerat för att hålla ihop vått — precis det man inte vill ha i ett rör. Bindor, tamponger, tops, tandtråd, bomull, snus, fimpar, läkemedel och kemikalier ska aldrig ner i avloppet.

Var sen uppmärksam på de tidiga tecknen. Trög avrinning, kluckande och lukt är inte normalt om det återkommer. Ju tidigare du agerar, desto mindre blir nästa problem. Och för dig som äger en fastighet: lägg spolningen i en underhållsplan. Alla rör behöver inte spolas lika ofta, men de utsatta — köksstammar, äldre bottenledningar, ledningar i verksamheter med hög belastning — mår bra av att kontrolleras återkommande.

Vanliga frågor om avloppsspolning

Hur ofta bör man underhållsspola? Det beror på belastning och rörens ålder. För en vanlig villa kan vart tredje till femte år vara rimligt, medan flerfamiljshus och restauranger ofta behöver det oftare. Bäst är att utgå från hur rören faktiskt mår — en första filmning ger en bra fingervisning.

Är högtrycksspolning skonsamt mot gamla rör? Ja, med rätt tryck och rätt munstycke. Poängen med att anpassa trycket efter rörets dimension, material och skick är just att rengöra utan att skada. Det är i fel händer, med för högt tryck i ett redan sprött rör, som det blir riskabelt.

Luktar eller stökar det i bostaden under tiden? Det kan lukta avlopp en stund medan vattenlås är demonterade, men en tekniker täcker ytor och håller arbetet rent. När allt är återmonterat och rören spolade ska lukten vara borta.

Vad är skillnaden mellan stamspolning och underhållsspolning? Stamspolning syftar på att rengöra fastighetens stammar — de vertikala huvudledningarna. Underhållsspolning är samlingsnamnet för planerad, förebyggande spolning av ledningar, vare sig det gäller stammar, köksledningar eller bottenledningar. I praktiken överlappar de.

Får jag dokumentation efteråt? Ja. För privatkunder räcker oftast en faktura med åtgärdsbeskrivning, men begär gärna film eller bilder om kamera användes. För föreningar och fastighetsägare lämnar vi tydligare dokumentation över vad som spolats och vad som bör följas upp.

Behöver du hjälp med spolning, filmning eller rotskärning? Ring oss på 08-533 300 30, hör av dig via formuläret eller boka avloppsspolning direkt – så löser vi det.