Vatten i källaren när det regnar – avlopp eller dränering?

Tre vägar in – så vet du vilken det är

Var vattnet kommer ifrån säger det mesta om vad som är fel. Titta efter nästa gång det regnar, innan du torkar upp:

• Vattnet kommer upp ur golvbrunnen och luktar avlopp eller är grått. Då är det avloppsledningen eller en dagvattenledning som backar – vattnet trycks baklänges in i huset.
• Vattnet kommer upp ur golvbrunnen men är klart och luktfritt. Dräneringen är troligen kopplad till samma brunn eller samma ledning, och den klarar inte flödet.
• Vattnet kommer genom väggen eller i skarven mellan golv och vägg, på den sida som vetter uppåt i sluttningen. Dräneringen runt grunden leder inte bort vattnet längre.
• Vattnet kommer vid en stuprörsanslutning eller under ett fönster. Dagvattnet från taket går ner i marken intill grunden i stället för bort från huset.

Oftast är det en kombination: en dränering som slammat igen under många år gör att marken runt grunden står full av vatten, och vid skyfallet är det ledningen som ska föra bort vattnet som inte orkar. Det är därför felet bara syns när det regnar ordentligt.

Golvbrunnen som backar vid skyfall

I en del äldre områden går dagvattnet från stuprör och dräneringen till samma ledning som spillvattnet från huset, ett så kallat kombinerat system. Vid ett skyfall fylls den ledningen på sekunder, och det lägsta avloppet på hela systemet – golvbrunnen i källaren – blir utloppet. Huset ligger ofta dessutom lägre än gatan, så när kommunens ledning går full trycks vattnet tillbaka upp i huset.

Men lika ofta är det inte gatan utan den egna ledningen som är problemet. En dagvatten- eller dräneringsledning som legat i marken i fyrtio år har samlat sand, löv, rost och rötter. Så länge det bara droppar från dräneringen märks inget, men när det kommer tjugo millimeter regn på en timme tar den strypta ledningen inte emot, och vattnet backar. Det syns tydligt i en kamera: ett rör som är halvfullt av sediment i botten klarar bara en bråkdel av det flöde det byggdes för.

Hus på sluttningstomter är extra utsatta. Allt vatten från tomten ovanför rinner mot husets uppsida, dräneringen där får ta emot mest, och om den är igensatt är det den källarväggen som blir våt. Bor du lågt mot en sjö eller ett vattendrag kan också grundvattnet stå så högt vid blöta perioder att dräneringen inte har någonstans att leda vattnet – då räcker det inte med spolning, och det är viktigt att veta innan någon gräver.

Dräneringen: 30–40 år gammal och igenslammad

En dränering är inte ett tätt rör utan ett perforerat rör som ligger i ett lager grus runt husgrunden, med uppgift att samla upp vatten i marken och leda det till en dagvattenledning eller en stenkista. Gruset ska filtrera, men med åren tränger finjord in genom slitsarna, rost från järnhaltigt grundvatten fäller ut på insidan och rötter från häcken längs grunden letar sig in genom samma öppningar. Efter trettio till fyrtio år är många dräneringar så fulla att de knappt leder något vatten alls.

Det första tecknet är sällan vatten på golvet. Det är en källare som luktar fuktigt på sommaren, färg som flagnar nedtill på väggen, en vit saltutfällning på betongen eller mattan i gillestugan som känns kall. Vilka tecken som brukar komma i vilken ordning beskriver vi i artikeln så vet du om dräneringen är igensatt. Vatten på golvet vid regn är det sista steget – då har dräneringen slutat fungera på riktigt.

Det goda beskedet är att en igenslammad dränering ofta går att spola. Vi går in via dräneringens spolbrunnar – de små brunnarna i hörnen av huset – och spolar ledningen ren från sediment, rost och rotskott, varv efter varv runt grunden. Går det inte att nå hela sträckan, eller visar kameran att röret kollapsat, vet du i alla fall exakt var och kan gräva på ett ställe i stället för runt hela huset. Vad vi gör på plats står på sidan om spolning av dagvatten och dränering.

Dagvatten som är felkopplat – och backventilen

En vanlig orsak som ingen tänker på är stuprören. I många äldre villor går stuprören ner i marken och vidare till dräneringen eller till spillvattenledningen, vilket var tillåtet när huset byggdes men i dag ofta inte är det. Vid regn skickas då hela takytans vatten rakt in i en ledning som också ska ta hand om husets avlopp och grundens dränering. En spolning tar bort det som satt igen, men lösningen på sikt är att leda takvattnet ut på tomten via utkastare eller till en egen dagvattenledning, så att dräneringen slipper det.

Backar det upp genom golvbrunnen när kommunens ledning går full finns en teknisk lösning: en backventil på husets avloppsledning, som stänger när vattnet försöker komma tillbaka in. Den installeras av en rörläggare, och den ska rensas och kontrolleras regelbundet – en backventil med en pinne i klaffen stänger inte. Innan någon monterar en backventil bör ledningen filmas, så att ni vet att det är kommunens ledning som backar och inte er egen som är strypt. Annars monterar ni ventilen framför fel problem.

Så hittar vi orsaken: spola först, filma sedan

1. Vi börjar med att lokalisera brunnarna: golvbrunnen i källaren, dräneringens spolbrunnar vid hushörnen och dagvattenbrunnen vid tomtgränsen. Är de övervuxna eller överbyggda hittar vi dem med sond.
2. Ledningarna spolas rena från sediment, löv, rost och rötter med rätt munstycke för rörets dimension. Rötter i dräneringen tar vi bort i samma besök, med ett munstycke som är anpassat till det tunna dräneringsröret.
3. Vi filmar dränerings- och dagvattenledningen med kamera och ser om röret är helt, var det är svackor eller sättningar, och var dagvattnet faktiskt tar vägen – vilket inte alltid stämmer med ritningen.
4. Du får film och en kort rapport: vad som var igensatt, vad som är löst och vad som eventuellt behöver grävas eller kopplas om. Det är underlaget för rörläggaren eller för försäkringsbolaget om golvet tagit skada.

Ett vanligt resultat är att källaren är torr efter spolningen och förblir det. Ett annat är att kameran visar att dräneringen är slut på en sträcka, och då är det bättre att veta det efter en förmiddags arbete än efter en gräventreprenad runt hela huset.

För föreningen: gårdsbrunnar som svämmar över

På innergårdar i flerbostadshus är det gårdsbrunnarna som tar emot regnet från gårdens hela yta och ofta från stuprören på gårdssidan. De är dimensionerade för ett normalt regn, inte för ett skyfall, och de slammar igen av löv, grus och sand från gårdens planteringar. När en gårdsbrunn svämmar över rinner vattnet in i källartrappor, soprum och cykelförråd, och ibland upp i tvättstugans golvbrunn som sitter på samma ledning.

Vi spolar gårdsbrunnarnas utloppsledningar och ledningen vidare ut till gatan, rensar sandfånget i brunnen och filmar sträckan om föreningen vill veta skicket. Hur stuprörsledningarna brukar bete sig på hösten beskriver vi i stopp i stuprör på hösten. Boka gärna innan höstregnen – då görs jobbet på dagtid i stället för när det redan står vatten i trappan.

Behöver du hjälp i Nacka, Tyresö, Lidingö eller Bromma? Vi spolar och filmar dräneringen

Sluttningstomter och gamla dräneringar finns det gott om i Nacka, Tyresö, Lidingö, Danderyd, Sollentuna och Täby, i villastäderna i Bromma och Älvsjö och i Mälarhöjden i Hägersten. Innergård med gårdsbrunnar som svämmar över? Vi hjälper föreningar i Stockholm och Solna med samma sak. Läs mer om spolning av dagvatten och dränering – och ring när det står vatten på golvet. Spolning och rörinspektion på den egna villans tomt ger rot-avdrag på arbetskostnaden.