Så vet du om dräneringen är igensatt – och vad du gör åt det

Tecknen på att dräneringen är igensatt

Dräneringens uppgift är att samla upp vattnet runt husgrunden och leda bort det till en dagvattenledning, en stenkista eller en brunn. När den inte längre gör det visar sig vattnet någon annanstans. De vanligaste tecknen är:

• Pölar som blir stående vid grunden efter regn, särskilt på samma ställe varje gång.
• Fukt i källaren eller krypgrunden – vattenränder på väggen, flagande färg, unken lukt eller en källare som känns rå på hösten men torr på sommaren.
• En dagvattenbrunn eller spolbrunn som står full långt efter att det slutat regna. Rinner vattnet undan som det ska sjunker nivån tillbaka till utloppet inom ett dygn.
• Vatten som tränger upp vid källarnedgången eller garageinfarten, där dräneringen ofta har sin lägsta punkt.
• Stuprör som bubblar eller rinner över vid marken, när stupröret är kopplat till samma ledning som dräneringen.

Ett enskilt tecken kan ha andra förklaringar – en pöl kan bero på att marken lutar mot huset. Två eller tre tecken samtidigt, som återkommer varje gång det regnar ordentligt, pekar nästan alltid på dräneringen.

Därför sätter dräneringen igen

Dräneringsrör ligger grunt och är perforerade för att släppa in vatten. Det gör att de också släpper in annat. Med åren fylls röret av finkornigt grus och sand som sköljts med från marken runt om, och i ledningen från stupröret samlas löv, barr och jord. Det mesta sjunker till botten och bygger sakta upp ett lager som stryper flödet.

Den andra stora orsaken är rötter. Buskar och träd nära huset söker vatten, och ett dräneringsrör är precis vad de letar efter. Rötterna tar sig in genom skarvar och perforeringar, och väl inne fångar de upp slam och löv tills röret är tätt. Rötter som bara spolas undan växer tillbaka – de behöver skäras bort inifrån röret med rotskärning.

Ibland är det inte en propp utan själva röret: en skarv som glidit isär, en svacka där vattnet blir stående eller ett rör som tryckts ihop vid en grävning. Det ser man inte utifrån, men det syns tydligt på film.

Det här kan du kontrollera själv

Innan du ringer någon kan du göra en enkel genomgång av tomten. Du behöver inte gräva, bara titta vid rätt tillfälle – helst under eller strax efter ett rejält regn.

1. Gå runt huset och notera var vattnet blir stående. Pölar precis intill grunden är ett tydligare tecken än pölar mitt på gräsmattan.
2. Lyft locket på dagvattenbrunnen eller spolbrunnen om huset har en sådan. Står den full och vattnet inte sjunker under natten rinner det inte undan.
3. Titta vid stuprörens utkastare eller markanslutningar. Rinner vattnet över kanten eller bubblar det upp ur marken är ledningen under full.
4. Kontrollera källarväggarna, särskilt nedtill och i hörn. Vita saltutfällningar och fuktfläckar som följer marknivån utanför tyder på att vatten står mot grunden.
5. Ta reda på om dräneringen har rensluckor eller spolbrunnar, och var de sitter. Det avgör vad som går att göra åt den.

Skriv gärna ned vad du ser och när. Det hjälper oss att ge ett rakt besked i telefon om vad som är möjligt att göra.

När behöver dräneringen spolas?

Så länge vattnet rinner undan och källaren är torr behöver du inte göra något akut. Men visar tomten ett eller flera av tecknen ovan, eller har dräneringen aldrig spolats sedan huset byggdes eller dränerades om, är det dags. Spolningen görs med högtryck via rensluckor eller spolbrunnar, med tryck och munstycke anpassade efter dräneringsrörens klenare dimension, och efteråt kontrollerar vi att vattnet rinner undan. Är det rötter skärs de bort på samma besök.

Det är nästan alltid billigare att spola dräneringen än att utreda och åtgärda en fuktskada i källaren. Spolningen i sig löser inte ett rör som gått sönder, men den visar om problemet är en propp eller något mer, och en rörinspektion med kamera efteråt ger exakt besked om rörets skick innan någon börjar gräva.

Rot-avdraget gäller även här. Spolning och rotskärning av dränering och dagvattenledningar på tomten räknas som rot-berättigat arbete för dig som äger och bor i huset, och du får rot-avdrag på arbetskostnaden. Läs mer om hur vi arbetar med spolning av dagvatten och dränering.

Dränering utan rensluckor – vad gäller då?

Det här är den viktigaste frågan vi ställer när du ringer. En dränering med rensluckor eller spolbrunnar går att spola: vi för in spolslangen via luckan och arbetar oss genom ledningen. En dränering utan åtkomstpunkter är betydligt svårare. Ibland går det att komma åt via en dagvattenbrunn eller ledningens utlopp, men ofta finns ingen väg in utan att gräva, och då går dräneringen inte att spola alls.

Vet du inte hur huset är dränerat finns svaret ofta i husets ritningar, i besiktningsprotokollet från köpet eller i dokumentationen från en tidigare omdränering. Nyare dräneringar har ofta spolbrunnar i hörnen – de syns som runda lock i marknivå. Säg vad du vet när du ringer, så säger vi ärligt vad som är möjligt innan vi åker ut.