Stopp i radhuset – gemensam ledning, vem ringer och betalar?

Så hänger avloppet ihop under en radhuslänga

Varje radhus har sin egen ledning inne i huset – från kök, badrum och tvättstuga ner till en punkt under bottenplattan eller i krypgrunden. Där ansluter den till samlingsledningen, som ligger under längan eller längs baksidan av husen och lutar svagt mot ena änden. I den änden går ledningen ut i gatan, ibland via en gemensam rensbrunn, ibland rakt ut utan någon brunn alls. Mellan husen finns i bästa fall en rensbrunn per två till fyra hus, i sämsta fall ingen.

Samlingsledningen var när den lades dimensionerad för det huset som byggdes: ett badrum, ett kök, kanske en tvättstuga. Sedan dess har varje hus i längan fått diskmaskin, extra toalett, ofta ett duschrum till, och en del har byggt ut. Flödet har vuxit medan röret är detsamma – ofta betong eller tidig plast med skarvar var tredje meter, lagt i mark som satt sig under femtio år. Det är i de skarvarna och svackorna fett, papper och rötter samlas.

Är stoppet mitt eller gemensamt? Så ser du skillnaden

• Bara ett avlopp i ditt hus är trögt – diskhon, men inte toaletten. Proppen sitter i din egen ledning inne i huset, före anslutningen till samlingsledningen.
• Alla avlopp i huset är tröga samtidigt, och det kluckar i golvbrunnen när toaletten spolas. Proppen sitter nära anslutningen eller i samlingsledningen strax nedströms om ditt hus.
• Grannen har samma problem, eller det kommer upp vatten i din golvbrunn när grannen duschar. Då är det samlingsledningen, och proppen sitter nedströms om er båda.
• Du bor i änden av längan närmast gatan och märker det först. Det är klassiskt: huset längst ner på ledningen är det lägsta avloppet och tar emot allt som backar.

En enkel kontroll är att fråga grannen. Är ni två eller fler med trögt avlopp samtidigt är det med stor sannolikhet den gemensamma ledningen, och då ska ingen av er börja skruva på vattenlåsen.

Vem ringer – och vem betalar?

Ägarformen avgör. I de flesta radhusområden från den här tiden äger varje hushåll sitt hus och sin tomt, medan samlingsledningen ingår i en gemensamhetsanläggning som sköts av en samfällighetsförening – samma förening som tar hand om gångvägar, garage och ibland värme. Då är det samfälligheten som ansvarar för ledningen under längan, och varje ägare för ledningen inne i det egna huset fram till anslutningen. Var exakt gränsen går står i anläggningsbeslutet från lantmäteriet, som styrelsen har.

I radhus som är bostadsrätter är det föreningen som äger allt, och ansvarsfördelningen följer bostadsrättslagen och stadgarna: din egen grenledning är din, den gemensamma är föreningens. Vi har skrivit mer om den gränsen i vems ansvar är stoppet. I hyresradhus är allt hyresvärdens.

I praktiken: ring oss först. Det spelar ingen roll om du ringer själv, om grannen ringer eller om styrelsen gör det – vi kommer ut samma dag, löser stoppet och skriver i rapporten var proppen satt. Satt den i samlingsledningen är det samfälligheten eller föreningen som ska stå för kostnaden, och vår rapport är underlaget. Satt den i din egen ledning är det ditt jobb, och då får du rot-avdrag på arbetskostnaden eftersom det är ditt hus. Vem som betalar reder vi ut efteråt – det ska inte hindra någon från att ringa när det står vatten på golvet.

Därför spolar vi hela sträckan – inte bara proppen

Det vanligaste misstaget vid stopp i en radhuslänga är att bara öppna hålet där det stoppade. Samlingsledningen är en enda lång ledning, och ett stopp vid hus fyra betyder nästan alltid att avlagringarna är lika tjocka vid hus fem, sex och sju – de har bara inte hunnit sätta igen ännu. Spolar man bara fram till proppen kommer nästa samtal från grannen om några veckor.

Därför går vi in via närmaste rensbrunn och spolar hela samlingsledningen från längans bortre ände ut till gatan, så att rörväggen är ren hela vägen. Finns det rötter – vanligt i radhusområden med häckar och träd planterade rakt ovanför ledningen – skär vi bort dem i samma besök. Saknas rensbrunnar hittar vi ändå in, via en golvbrunn eller en renslucka i det hus som ligger längst upp på ledningen. Slangen räcker hundra meter från bilen, så det spelar ingen roll om bilen står i andra änden av längan.

Vill samfälligheten veta hur ledningen faktiskt mår filmar vi den efter spolningen. Då syns svackor där vatten blir stående, skarvar som glidit isär och sträckor där rötter kommer in – alltså var nästa stopp kommer att uppstå, och om det är en sträcka som bör åtgärdas. Läs mer om vad kameran visar på sidan om rörinspektion.

För samfälligheten: dokumentation och planerad spolning

Efter varje jobb får beställaren en rapport: vilken sträcka vi spolat, var proppen satt, vad den bestod av, och vad kameran visat om vi filmat. Det är dokumentet styrelsen behöver för att fördela kostnaden rätt, för att besvara frågan på årsstämman och för att planera. Många samfälligheter väljer att spola samlingsledningen under hela området planerat i stället för att vänta på nästa akuta stopp hos den som bor längst ner – då aviseras de boende, jobbet görs på dagtid och ingen behöver diskutera vem som ska betala en akut utryckning. Hur ett sådant upplägg ser ut beskriver vi på sidan om spolning för BRF och samfälligheter.

Behöver du hjälp i Täby, Huddinge, Järfälla eller Tyresö? Vi spolar hela längan

Stopp i längan? Ring oss – vem som betalar reder vi ut efteråt. Vi spolar hela den gemensamma ledningen ut till kommunens ledning i gatan och lämnar dokumentation till samfälligheten. Radhusområden vi är vana vid: Gribbylund och Vallatorp i Täby, Segeltorp och Stuvsta i Huddinge, Viksjö i Järfälla, Hässelby gård och Vinsta i Vällingby, Krusboda i Tyresö, Hacksta och Runö i Åkersberga, Tibble och Brunna i Kungsängen och Sjöberg i Sollentuna. Vi kommer ut samma dag i hela Mälardalen.