Stall och gård – så håller du spolplatta och gårdsbrunn öppna

Vad som sätter igen – och varför det är tungt

• Spolplattan. När hästen spolas av efter ridturen följer sand från ridbanan, lera från hagen och hår med ner i brunnen under plattan. Sand och lera sjunker och packas i den liggande ledningen efter brunnen, där vattnet inte har kraft nog att driva det vidare. Efter en säsong är ledningen halvfull.
• Stallrännan och boxavloppen. Spån, halmpellets och torv sväller när de blir blöta och bildar en massa tillsammans med gödsel och urin som nästan inte går att spola med vanligt munstycke. Ammoniaken i urinen angriper dessutom betongrör inifrån.
• Gårdsbrunnen. Dagvattnet från gårdsplanen bär med sig grus, löv och jord. Sandfånget i brunnen fylls, och när det är fullt går gruset vidare in i ledningen. Ett skyfall gör resten.
• Ladugårds- och mjölkrumsavlopp. Mjölkfett, diskmedel och gödselrester – en kombination av fettstopp och sediment, ofta i gamla betongledningar med svagt fall.
• Bostadshusets BDT och enskilda avlopp. Samma problem som i vilket landsbygdshus som helst, men ofta med gårdens dagvatten felaktigt kopplat till samma slamavskiljare, som då fylls av regnvatten.

Gemensamt för alla är att det som sätter igen är tungt och fast – sand, grus, strö – inte fett och papper. Det kräver ett annat munstycke, mer vatten och mer tryck än ett villajobb, och det är därför vi vill veta vad det gäller innan vi åker.

Så skiljer sig en gårdsspolning från en vanlig

I ett villaavlopp använder vi ett munstycke som tvättar rörväggen ren och låter vattnet föra bort det som lossnar. Sand och grus låter sig inte föras bort på det sättet – det lägger sig igen några meter längre fram. För gårdsavlopp använder vi grövre munstycken som drar materialet bakåt mot brunnen i stället för att trycka det vidare, så att det kan tas upp ur brunnen i stället för att hamna i nästa ledning. Vi arbetar med mer vatten och högre tryck, och ledningarna på en gård är ofta grövre och längre än på en villatomt, så slangens hundra meter kommer till användning.

Vi spolar ledningen från spolplattans brunn till utloppet, rensar sandfånget, spolar stallrännan och boxavloppen ut till gödselbrunnen eller samlingsledningen, och tar gårdsbrunnens utloppsledning ut till diket eller dagvattenledningen. Är det rötter i ledningen – vanligt längs en allé eller en gammal häck – skär vi bort dem i samma besök. Vill du veta hur ledningen mår filmar vi den; på gårdar visar kameran ofta en sträcka med svagt fall där sanden alltid kommer att lägga sig, och då vet du var en sedimentbrunn skulle göra störst nytta.

Bilen har eget vatten, eget tryck och hetvatten, så vi behöver ingen kran i stallet och ingen el. En vanlig grusväg fram till gårdsplanen räcker. Hur en spolning går till i övrigt beskriver vi på sidan om avloppsspolning.

Dagvatten från gårdsplanen – det stora flödet

En gårdsplan på tusen kvadratmeter ger vid ett skyfall tiotals kubikmeter vatten på en timme. Gårdsbrunnarna och deras ledningar är gårdens egentliga dagvattensystem, och de slammar igen av grus och jord i takt med att planen körs upp. Tecknen är pölar som står kvar på gårdsplanen efter regn, en gårdsbrunn som bräddar, eller vatten som rinner in i stallgången i stället för ner i brunnen. Vi spolar gårdsbrunnarnas ledningar och rensar sandfången, och vi kontrollerar var ledningen mynnar – ofta i ett dike som själv vuxit igen, vilket då är nästa jobb. Mer om hur dagvatten och dränering hänger ihop finns på sidan om spolning av dagvatten och dränering.

Så håller du gårdens avlopp öppna

1. Sätt en grovsil eller ett galler i spolplattans brunn och töm det efter varje spolning av hästen. Det tar bort det mesta av håret och en del av sanden.
2. Töm sandfången i spolplattans brunn och gårdsbrunnarna regelbundet – de är byggda för att tömmas, och ett fullt sandfång skickar allt vidare in i ledningen.
3. Sopa stallgången i stället för att spola ut strö i rännan. Strö i rännan är den vanligaste orsaken till totalstopp i ett stall.
4. Led takvatten från stall och lada bort från gårdsbrunnarna, ut på mark eller i eget dike, så att de inte tar takvattnet också.
5. Koppla aldrig gårdens dagvatten till bostadens slamavskiljare. Fylls den av regnvatten slutar den fungera som avskiljare.
6. Ring när det går trögt, inte när det står vatten i stallgången. En säsongsspolning av spolplattans ledning innan hösten är ett litet jobb.

Bostadshuset på gården – samma besök

När vi ändå är på gården tar vi gärna bostadshusets avlopp i samma besök: BDT-ledningen, ledningen till slamavskiljaren, T-rören och utloppet mot infiltrationen. Vad som brukar vara fel där, och hur du skiljer en full brunn från ett stopp i ledningen, finns i artikeln trekammarbrunn: full brunn eller stopp i ledningen. För bostadshuset du äger och bor i får du rot-avdrag på arbetskostnaden; för stall och ladugård som hör till en näringsverksamhet gäller inget rot-avdrag. Hur det ser ut på just din gård reder vi ut när du ringer.

Stopp i spolplattan i Vallentuna, Norrtälje eller Sörmland? Vi kommer med grövre munstycke

Stopp i spolplattan, stallrännan eller gårdsbrunnen? Vi spolar gårdsavlopp i Vallentuna (Karby, Kårsta), Norrtälje (Rimbo, Edsbro), Sigtuna (Rosersberg), Upplands-Bro (Låssa, Säbyholm), Knivsta (Vassunda, Östuna), Södertälje (Hölö, Mölnbo, Enhörna), Sorunda i Nynäshamn, Grödinge i Botkyrka och på gårdarna i Sörmland och Strängnäs – och i hela Mälardalen. Säg vad det gäller när du ringer, så kommer vi med rätt utrustning, samma dag.