BDT-avlopp i fritidshuset – när behöver det spolas?

Vad är ett BDT-avlopp – och varför sätter det igen?

BDT står för bad, disk och tvätt. Det är allt avloppsvatten från huset utom toalettens, och i ett fritidshus leds det ofta i ett eget rör av plast eller betong från huset till en slamavskiljare – en två- eller trekammarbrunn – och därifrån ut i marken. Äldre stugor har ibland bara en stenkista eller ett rör rakt ut i ett dike.

Det som sätter igen är nästan alltid fett och tvålrester. Fettet från stekpannan är flytande när det går ner i diskhon men stelnar några meter in i den kalla ledningen, och tvål och hudfett från duschen lägger sig ovanpå. I en ledning med dåligt fall blir lagret kvar i stället för att sköljas vidare, och eftersom BDT-röret ofta har mindre dimension än ett vanligt villaavlopp behövs inte mycket innan flödet stryps. Rötter från björkar och tallar längs ledningens sträckning gör resten.

En sak att ha klar för sig: att anlägga ett nytt BDT-avlopp eller ändra det som finns – byta slamavskiljare, lägga ny infiltration, koppla på ett nytt badrum – kräver ofta en anmälan till kommunens miljökontor och ibland tillstånd, och för hus där det lagas mycket mat kan miljökontoret kräva en fettavskiljare före slamavskiljaren. Att spola och rensa den anläggning som redan finns kräver inget sådant; det är vanligt underhåll.

Tecknen på att ledningen behöver spolas

• Diskhon och duschen blir tröga samtidigt. Är det bara ett avlopp sitter proppen i vattenlåset; är det flera sitter den i den gemensamma BDT-ledningen.
• Vattnet stiger i golvbrunnen när diskmaskinen tömmer eller när badkaret töms. Ledningen tar inte emot volymen längre.
• Det bubblar eller kluckar i ett avlopp när ett annat används.
• Det luktar vid slamavskiljaren eller vid husets grund, särskilt efter en varm dag, utan att brunnen är full.
• Det blir en blöt fläck eller en pöl ovanför ledningen eller vid utloppet till infiltrationen.
• Stugan har blivit åretruntbostad med diskmaskin, tvättmaskin och dagliga duschar – och ledningen är den gamla.

Lukt när du öppnar stugan på våren är en annan sak: det är nästan alltid uttorkade vattenlås och går över när du tappat upp vatten i alla avlopp. Hur du gör det, och hur du frostsäkrar inför vintern, finns i guiden om avlopp som luktar i fritidshuset.

Är det ledningen eller anläggningen?

Det här är frågan att svara på innan du ringer någon, för det avgör vem du ska ringa. Lyft locket på slamavskiljaren och titta:

1. Står vattnet i brunnen högt över utloppet, eller har slammet nått upp till inloppet, är brunnen full. Då är det slamtömning du behöver, och den beställer du via kommunens slamentreprenör – inte via oss.
2. Är nivån i brunnen normal, men vattnet från huset ändå inte kommer fram, sitter stoppet i ledningen mellan huset och brunnen. Det är ett jobb för spolbilen.
3. Är brunnen tömd men vattnet ändå står kvar i den, tar marken efter brunnen inte emot. Då är det utloppet, T-röret eller infiltrationen som satt igen – ofta går ledningen till infiltrationen att spola, men en mättad markbädd är en fråga för en avloppsentreprenör.

Ett vanligt scenario är att brunnen just tömts och det ändå är stopp inne i huset. Då är det ledningen, och då ska du ringa oss.

Så spolar vi ett BDT-avlopp

Spolbilen har med sig eget vatten, eget tryck och hetvatten, så det spelar ingen roll om stugan bara har sommarvatten, om vattnet är avstängt för säsongen eller om det saknas el. Vi går in i ledningen från en rensbrunn på tomten, från slamavskiljarens inlopp eller inifrån huset, och spolar den ren hela vägen från diskhon till brunnen. Hetvattnet löser fettet som stelnat i det kalla röret, och är det rötter skär vi bort dem i samma besök.

Vi spolar också brunnens in- och utlopp och ledningen vidare mot infiltrationen när den går att nå, och rensar T-röret där flytslam gärna fastnar. Går vattnet trögt trots ren ledning filmar vi den med kamera: ofta visar det sig att fallet är dåligt på en sträcka eller att en skarv glidit isär, och då vet du vad som behöver åtgärdas i stället för att gissa. Slangen räcker hundra meter från bilen, så en lång infart eller ett hus en bit från vägen är sällan ett hinder.

När på året – och hur ofta?

Det bästa tillfället är innan säsongen, när ledningen stått orörd över vintern och innan huset fylls med gäster. Nästa bästa är när tecknen ovan visar sig, oavsett månad – en BDT-ledning som blivit trög blir inte bättre av att vänta till hösten. Har stugan nyss blivit permanentbostad är det klokt att spola och filma ledningen en gång för att veta vad den klarar, innan tvättmaskinen och diskmaskinen får ställa frågan åt dig.

Hur ofta det sedan behövs beror på ledningens fall, hur många som bor i huset och hur köket används. Torka ur stekpannan med hushållspapper innan disken, använd vaskfilter i diskhon och hårfilter i duschen, och fyll på vattenlåsen när huset stått tomt – det är vanorna som förlänger tiden mellan spolningarna mest.

Rot-avdrag och hjälp i skärgården och på landet

Spolning, rotskärning och rörinspektion räknas som rot-berättigat arbete även i ett fritidshus, så länge du äger det och använder det själv. Du får rot-avdrag på arbetskostnaden, och vi drar avdraget direkt på fakturan.

Vi spolar BDT-avlopp och enskilda avlopp i hela Mälardalen – från stugorna på Väddö och Rådmansö i Norrtälje till Ingarö och Djurö på Värmdö, Torö och Sorunda i Nynäshamn, Svinninge och Ljusterö i Österåker, Resarö och Rindö i Vaxholm, Mälaröarna på Ekerö och gårdarna i Vallentuna. Säg var huset ligger när du ringer, så lägger vi in färjan i planeringen om det behövs.