Sommarstuga som blev åretruntbostad – klarar avloppet det?

Omvandlingsområden: nytt i gatan, gammalt på tomten

När kommunen bygger ut VA i ett äldre fritidshusområde drar den fram en ny ledning i gatan och sätter en förbindelsepunkt vid varje tomtgräns. Allt från den punkten in till huset – servisledningen på tomten – är fastighetsägarens, och det är fastighetsägaren som bestämmer om den ska bytas eller inte. Många kopplade den gamla tomtledningen rakt på den nya förbindelsepunkten, eftersom den fungerade och grävning kostar. Resultatet är en modern kommunal ledning i gatan som matas av en sextio år gammal stugledning.

Samma sak gäller i områden där stugorna aldrig fick kommunalt avlopp utan permanentades med den enskilda anläggning som fanns: en klen ledning till en liten slamavskiljare och en infiltration dimensionerad för sommarbruk. Hur du avgör om det är brunnen eller ledningen som krånglar i det fallet finns i artikeln om trekammarbrunn – full brunn eller stopp i ledningen.

Fyra skäl till att stugledningen inte hänger med

• Klen dimension. Många stugledningar är klenare än dagens villaservis på 110 millimeter – ofta 75 eller 90. Mindre rör, mindre marginal – ett fettlager som skulle vara ofarligt i ett grövre rör stryper ett klent.
• Svagt eller fel fall. Stugan lades ofta på en bergig eller sluttande tomt, och ledningen drogs dit det gick att gräva. Svackor där vattnet blir stående är vanliga, och i dem samlas allt som inte sköljs vidare.
• Mer vatten och annat vatten. En diskmaskin tömmer en stor mängd fettigt vatten på en gång, en tvättmaskin skickar ludd och tvålrester, och tre duschar om dagen ger hudfett och hår. Ledningen får på en vecka det den förr fick på en sommar.
• Rötter från en uppvuxen tomt. Björkarna och tallarna som var små när stugan byggdes har sextio år senare rötter rakt genom ledningens skarvar. I plaströr från 60-talet och i betongrör är skarvarna sällan täta.

Lägg till att många stugor byggts ut i etapper, så att ledningen inne i huset har tre olika dimensioner och fyra skarvar av olika typ innan den ens når tomten. Det är sällan ett enskilt fel – det är summan som gör att det stoppar.

Så märks det

Det börjar sällan med ett totalstopp. Det börjar med att golvbrunnen i duschen tar lång tid på sig när tvättmaskinen tömmer, att det kluckar i handfatet när toaletten spolas, eller att det luktar vid husgrunden en varm dag. Sedan kommer det första stoppet – ofta på vintern, när fettet stelnar snabbare i den kalla marken – och det löser sig med en spolning. Nästa kommer efter ett halvår. Att stoppen återkommer med allt kortare mellanrum är signaturen för en ledning som är för klen, har en svacka eller har rötter; vilket av dem det är avgör kameran.

Vad kameran visar – och vad det betyder

När vi fått ledningen öppen filmar vi den från huset till förbindelsepunkten med en kamera med metermarkering. Det är en timmes arbete som avgör vad som är klokt att göra, och tre bilder återkommer:

1. Kameran går under vatten på en sträcka. En svacka. Är den kort och grund kan ledningen hållas igång med spolning med jämna mellanrum; är den djup eller lång är det den sträckan – inte hela ledningen – som bör grävas om.
2. Rottrådar eller tofsar i skarvarna. Rötter. De skärs bort med rotskärning inifrån röret utan grävning, och kommer tillbaka först efter flera år. Sitter de i många skarvar är relining av sträckan det som stänger dörren för gott.
3. Förskjutna skarvar, sprickor eller ett rör som ändrar dimension. Då vet du var problemet sitter och hur långt det är, och kan ta ställning till relining eller byte med siffror i stället för gissningar.

Filmen är också ditt underlag om du ska bygga till eller lägga ett nytt badrum: då är det rätt tillfälle att byta tomtledningen när marken ändå är öppen. Vad som ingår i en inspektion står på sidan om rörinspektion.

Spola, rotskära eller byta – så resonerar vi

Spola när ledningen är hel men igensatt av fett, papper och ludd. Hetvattnet i bilen löser fettet som stelnat i den kalla marken, och en ren ledning i rätt dimension klarar en familj året om. Räcker det inte mer än några månader är det ett tecken på att något annat är fel.

Rotskära när kameran visar rötter. Det tar bort orsaken till att det stoppar på samma ställe, och de flesta ledningar i omvandlingsområden behöver bara det och en spolning för att fungera i många år. Varför rötter kommer tillbaka och hur skärningen går till finns i rötter i avloppet.

Byta eller relina när ledningen är för klen för huset, har en djup svacka eller har gått isär. Det är det dyraste alternativet och det enda som löser en dimension som är fel – men med filmen i hand är det en avgränsad sträcka och en avgränsad kostnad, inte en hel tomt. Att byta tomtledning i samband med att området får kommunalt VA, när grävmaskinen ändå står på gatan, är ofta det billigaste tillfället på femtio år.

Bor du i Österåker, Värmdö, Nacka eller Tyresö i ett hus som byggdes för sommaren?

Då vet vi vad som brukar krångla. Vi spolar, filmar och rotskär tomtledningar i omvandlingsområdena i Österåker (Svinninge, Täljö), på Värmdö (Ingarö, Hemmesta), i Boo i Nacka, Östra Tyresö, Vidja i Huddinge, Vendelsö i Haninge, Bollstanäs i Upplands Väsby och Skokloster i Bålsta – och i hela Mälardalen. Kommunalt i gatan men gammal ledning på tomten? Ring – vi tar det därifrån, samma dag. Spolning, rotskärning och rörinspektion på tomten till huset du äger och bor i ger rot-avdrag på arbetskostnaden.